Assyrierna erövrar Israel

Historien om det palestinska folket går tillbaka så långt som ” … Det är där arabiska ” historiker” inte håller med. Vissa säger det ” palestinska folket ” har en stolt 4000 – årig historia , andra säger 10.000 år, 30.000 år och till och med – skratta inte – 200.000 år, vilket gör neandertalmänniskorna ganska unga jämfört med de ” mystiska palestinierna . Men även om arabiska historiker inte är överens om de obetydliga detaljerna, som åldern på det ” palestinska folket”, är de överens om att detta folk är otroligt gammalt – mycket mer forntida än judar, romare och greker .

I den ärorika historien om det ”palestinska folket”, så finns det bara ett ”litet” problem, ingen i historien har någonsin hittat dem.

År 721 före Kristus erövrade Konungariket Assyrien Israel. Detta är ett historiskt faktum ingen förnekar.  Men visst, det ”palestinska folkets” hjältemodiga kämpande mot angriparna har förorsakat dem stora förluster. Tja, inte riktigt exakt rätt. Inte en enda assyrisk krönika, inte ens en enda lertavla, nämner dessa ädla människor. Kan det vara så att hundratusentals ”palestinier ” heroiskt bekämpar de assyriska inkräktarna – och dessa inkräktare inte ens märker det?  Samtidigt, är samma assyriska krönikor fulla av rapporter om strider med israelerna. Så, assyrierna hittade mycket väl israelerna, men märker inget av några palestinier.

Babylonisk krönika

Men, assyrier tycks inte märka något ”palestinskt folk”. Detta berodde troligen på att kungen Sargon II var sionist. Och hur var det med babylonierna? Samma mysterium väntar oss när vi börjar läsa de babyloniska krönikorna om erövringen av kungariket Juda mellan 597 och 582 f. Kr. Judar är där med på var och varannan sida. Och ”palestinier”? Det finns inte ett ord om dem. Babylonierna hittade inte dem heller.

Men naturligtvis perserna hittade ”palestinier” och lämnade oss en detaljerad beskrivning av dessa underbara människor, om dess rika kultur, intressanta vanor, språk …? Ack de gjorde inte det! De persiska krönikorna berättar för oss om judar, och om hur Cyrus gav dem tillåtelse att återvända till Jerusalem, samt om hur persiska satraper regerade i Juda och Israel … Men om ”palestinierna” - inte ett ord.

 Det som gör ”strävan att hitta palestinierna” ännu mer underhållande är att Alexander den store gick längs hela kusten av Palestina från staden Tyre i sydligaste Libanon till Gaza år 332 - men hittade inte en enda ”palestinier”, bara judar.

Var i hela vida Världen gömde sig palestinierna.

Okej, assyrierna, babylonierna, perserna och även Alexander den store var nog tillförlitliga, men det var ju så länge sedan! Så hur var det med de noggranna och metodiska romarna? Samma trista historia!

Cherson and Molschky