Ivar Arpi har idag en bra ledare, jag har plockat några lösa stycken ur den, läs hela på SvD Opinion.
”Vad pratar verklighetens folk egentligen om vid frukostborden? Ja, alltså bortom den snäva åsiktskorridoren. Jag vet, jag vet, så får man inte inleda en text – det är ju populism!…
…Men faktum är att den offentliga debatten domineras av högröstade intressegrupper och särintressen, som sällan avspeglar majoritetens åsikter särskilt väl. Jag har aldrig varit på plats under politikerveckan i Almedalen, inte heller i år, men utifrån betraktat verkar små grupper ha fått oproportionellt mycket inflytande i förhållande till vad svenska folket faktiskt tycker”
”Den svenska åsiktskorridoren är en realitet. Att vara tolerant gäller bara en viss sorts oliktänkande. Det är inte intolerant att störa sverigedemokratiska möten så att ingen kan höra vad som sägs, anser många. Men att störa ett torgmöte med Feministiskt initiativ hade ansetts intolerant. Den så omhuldade svenska toleransen gäller som regel bara dem som befinner sig innanför åsiktskorridorens ramar. Det är vuvuzelatoleransen – där de som befinner sig utanför åsiktskorridoren inte kan förvänta sig någon tolerans, utan tvärtom att tystas ned, eller överröstas av oljud”
”I går meddelade TT att Norge inför möjlighet till lokala tiggerförbud. I Sverige råder det däremot konsensus bland politiker och hjälporganisationer att det vore fel. Samtidigt vill en majoritet av svenskarna, 56 procent, förbjuda tiggeri, enligt en undersökning av Novus. Endast 23 procent tycker att det vore ett dåligt förslag. En majoritetsåsikt framställs alltså som extrem, trots att det är precis tvärtom”
”En pluralitet av svenskarna – 45 procent enligt SOM-institutet – vill ta emot färre flyktingar. Men endast ett parti driver den frågan”
”…Men medan Sverige blir alltmer heterogent, blir åsiktskorridoren allt trängre. Och gränserna för det tillåtna hårdbevakas av de välorganiserade intressegruppernas vuvuzelor. Relativt stora grupper saknar representation i de etablerade partierna. Det är ett demokratiskt problem som bör tas på allvar”
