”Löfven lyfter S”, kunde man läsa i bl.a. sossetidningen Aftonbladet 2012.
I valet 2010 fick Socialdemokraterna rekordlåga 30,66% av väljarnas röster. Raset fortsatte efter valet och partiet tvingade fram en ny partiledare istället för Mona Sahlin. Håkan Juholt blev ovanligt kortlivad på den posten och valet gick efter många turer till arbetargrabben Stefan Löfven. Minns då att flera kända socialdemokrater tackade nej och att ingen av riksdagens 112 ledamöter fick eller tog uppdraget.
Den förre IF Metall-ordföranden valdes och nu applåderades det val man gjorde, för nu fick Socialdemokraterna en ledare som stod stadigt på marken och delade de arbetarvärderingar som partiet byggts upp omkring, men vad hände….?
Visst lyfte Socialdemokraterna i opinionsmätningarna, men detta från historiskt låga nivåer.
2013 bjöds Stefan Löfven in till Bilderberggruppens möte i London, detta bara två veckor efter att han valts till partiordförande. Om han klev ut därifrån med sina arbetarideal i behåll, eller med helt nya värderingar, vet förmodligen bara han själv, men vi vet hur Moderaterna ändrade inriktning efter att Fredrik Reinfeldt deltagit i mötet strax innan han blev statsminister 2006.
Nåväl, Socialdemokraterna har förvisso lyft några procentenheter från sina historiskt låga nivåer, men trots förhoppningarna efter Löfvens tillträde går det trögt. De senaste dagarna har tre opinionsinstitut visat sina siffror och de är allt annat än lysande för S.
- Demoskop 29,1% (-3,1)
- Yougov 31,2% (-2,1)
- United Minds 30,8% (-3,8)
Partiet är alltså nere på samma siffror som i katastrofvalet 2010. Opinionsundersökningar är förvisso något helt annat än det slutliga valresultatet, men inte ser det ljust ut för det forna arbetarpartiet.
Vad gör då Stefan Löfven? Jo, på Sveriges Nationaldag åker han ut till Rinkeby och håller ett tal där han hyllar förorten och kallar förortsborna för Sveriges framtid, samt citerar Muhammed istället för gamla Socialdemokratiska hjältar. Varför gör han inga besök i traditionella arbetarstäder eller bruksorter? Det är här Socialdemokraternas väljarbas finns, det är här män och kvinnor som jobbat hårt under hela sina vuxna liv bor, det är här krisens Sverige slagit till hårdast och det är här stödet till medborgarna borde vara som allra störst (minns ni vad Stefan Fölster skrev?).
Under årets Nationaldag visade Stefan Löfven att han inte längre står sina egna närmast, utan hellre försöker värva nya väljare i mångkulturens förorter och att Socialdemokraterna stakat ut en väg som inte längre står arbetarna närmast. Är detta en följd av hans deltagande på Bilderberggruppens möte 2012?
Centerpartiets verkliga kris kom när man övergav de trogna väljarna på landsbygden och blev ”Stureplanscentern”. Ser vi nu början på Socialdemokraternas verkliga kris, då de överger sina traditionella väljare i bruksorterna och förvandlas till ett förortsparti?
