Klockan var strax före tio på ett av Malmös torg och kommersen var lite på halvfart denna torsdagsförmiddag den 8 augusti i konungariket
Sverige år 2013. Medan en del var klädda för semester var andra klädda i arbetskläder men så var där en snubbe som glömt att ta av pyjamasen men här gäller inga klädkoder man tager vad man haver.
På stadens gator och torg kan man få se och uppleva det mesta och att resa på semester till främmande land känns överspelat. Vi har allt främmat in på knuten och vi ska bejaka, krypa och nicka med i politiskt korrekta doktriner om att alla mår av detta, vi mår väldigt bra tra la la laa.
Sverige har på senare år fått väldigt mycket nya traditioner…………………….nej jag korrigerar mig själv. Vi har fått islamska (svenska) traditioner att förhålla oss till, vi ger faktiskt f*n i alla andra nya svenskars sedvänjor för dom hörs inte lika högt i detta islamismtidevarv.
I dagens tidning kan man läsa att det var fullsmockat vid moskébönen och jag kollade på bilderna och ser att det är en manlig
tradition som nu ska firas. Var är kvinnorna, vill dom inte vara med eller får dom inte. Sanningen är kanske den att fotografen var av manligt kön och fotograferar då inte gärna på”kvinnohyllan”där det ”svaga” könet sitter och ruvar bakom galler och skynken. Kanske var det täckta könet vid spisen och födde barn. Kanske fördomar eller realism.
På min färd hem igen funderade jag på kvinnokamp, det är nu dags att kavla upp ärmarna. Svenska kvinnor och män har mycket att sätta tänderna i om vi vill att våra och andras döttrar ska värderas lika och ha lika värde som den nya kulturens söner. Upp till kamp, upp till kvinnokamp.
