FÖRSVAR. Regeringen och Försvarsmakten har inte gjort tillräckligt för att försvarets verksamhet i framtiden är ”planerad, beräknad och finansierad”, skriver Riksrevisionen i en granskning. Försvarsmakten saknar 30-50 miljarder kronor för anskaffning av materiel de närmaste tio åren.
Den svenska korvetten Visby fyrar av en sjömålsrobot.
När Försvarsmakten och regeringen fattade beslut om inriktningen för försvaret 2009 lades inte tillräcklig vikt vid den långsiktiga ekonomin, enligt granskningen. Det innebär att det i fortsättningen kommer att behövas ”omfattande rationaliseringar av verksamheten, liksom åtgärder för att hantera problemen inom materielförsörjningen”, skriver Riksrevisionen.
”Det är viktigt att rationaliseringarna balanseras så att försvaret även framöver kan göra insatser och lösa sina uppgifter”, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande.
Krisen på Krimhalvön har aktualiserat frågan om ett nytt svenskt luftvärnssystem. Försvarsmaktens plan var att förnya systemet efter 2020, men detta behöver nu ske tidigare, säger försvarsminister Karin Enström (m) till Ekot.
-Jag ser att Europas säkerhet har påverkats allvarligt av händelserna i Ukraina, och Rysslands agerande. Och i ljuset av detta ser jag att vi behöver fortsätta förstärka den svenska försvarsförmågan, där luftförsvaret är en viktig del, säger Enström.
I dag finns två system med luftvärnsrobotar med en räckvidd på omkring 40 kilometer som ska bekämpa hot från luften. Enström vill se en fördubbling av luftvärnsförmågan men kan i nuläget inte säga när det ska vara på plats eller hur mycket satsningen kan kosta. Det handlar inte heller om ett regeringsförslag, utan är Moderaternas uppfattning.
-Pettersson tycker försvarminister Enström ska ta det lite lugnt. Ryssland invaderade Georgien 2008 men då var det inte valår så då slapp vi populistiska utspel. Försvaret behöver långsiktighet och inte några 100 miljoner var fjärde år.
